popöga-artiklar | maj 2008

Friska Viljor. Joakim Sveningsson och Daniel Johansson.

TVÄRTOM MED ETT LEENDE

Daniel Johansson erkänner leende att det inte var särskilt taktiskt att döpa hans och Joakim Sveningssons band till Friska Viljor när jag träffar honom i Stockholm. Det hela var en självironisk passning till hur duon mådde när de startade gruppen. Utomlands är uttalet det enda egentliga problemet, i det trendgalna Sverige har däremot till och med kompisar varit motvilliga till att lyssna på ett band med ett så ohippt namn.

Inte för att det verkar störa Daniel så värst mycket. Hela bandet kom till till som ett sätt att förändra livet för Joakim och honom.
- Vi gjorde allting precis tvärtom, inkluderande musiken. Det som kom fram var ett gäng låtar som lät helt grymt.
Bara några månader senare kom debutalbumet "Bravo!" ut. Anledningen till att det gick så snabbt var att Daniel redan drev det egna bolaget Crying Bob, "en lite för dyr hobby", och efter två år och många spelningar utomlands, "det har börjat släppa på ordentligt nere i Europa", är uppföljaren "Tour De Hearts" nu här.

Men det är faktiskt inte debut i den här publikationen för duon. Redan för över tio år sedan fick bandet Androgyne den tvivelaktiga äran att vara nummer 001 i Popögas satsning på demoband, "Hundra Heta". På den tiden gick det faktiskt till så att band skickade kassettband för att få skivkontrakt. Daniel skrattar gott åt "ungdomssynden" som försiggick hemma i Värnamo.
- Det var Jockes storebrors dåvarande flickvän (Liz-Marie Johansson) som hade ett band. Vi var så unga då. Nu har man ett helt annat lugn, främst musikaliskt.
Daniel minns Värnamo som en aktiv musikstad på två olika sätt.
- Dels fanns det en väldigt livfull och peppande musikskola och replokaler till förmånliga priser. Dels ligger det i centrum av bibelbältet med många som sjunger i kör och spelar.
Men det är länge sedan han lämnade Värnamo för huvudstaden.
- Stockholm känns inte riktigt som hemma än, men sängen har stått här i elva år i alla fall.

Friska Viljor var under en tid efter debutskivan faktiskt en sextett, men det fungerade inte riktigt.
- Vi tog in fyra kompisar för att få till det bombastiska med alla instrument live. Men de har ju även andra band att tänka på, så vi missade hela grundtanken med att vara ett band. Alla mår bättre nu när de inte är med i Friska Viljor, men de blir förstås ändå tillfrågade först när vi behöver hjälp.
Daniel själv sysslar med musik på heltid, inte bara som skivbolagsboss. Han producerar, har spelat trumpet bakom Marit Bergman och åker dessutom runt med andra svenska artister som turnéledare och ljudtekniker. Men han tror att Friska Viljor kommer att kräva större del av hans tid framöver.

Både som skivbolagsboss och bandmedlem är Daniel väl medveten om att sättet att lyssna på musik har förändrats. Att köpa skivor tycker han har sin charm, "vissa låtar gör sig bara rättvisa på rätt ställe", men ser samtidigt fördelarna med att lätt komma åt massor av musik.
- Fysiska prylar är ballt. Man gick och längtade efter den där skivan tills man hade råd att köpa den, sedan lämnade den inte cd-spelaren. Nu lyssnar man inte ens på hela låtar. På samma tid som vi hann med tre band kan de som växer upp idag hinna med 2000. Jag säger inte att det är fel, det är bara annorlunda. De som har tillgång till så mycket fantastisk musik kommer själva att börja göra extremt cool musik.
Vi funderar på om det möjligen blir så att det kommer att finnas ännu mer och ännu bättre musik, men ännu färre som har tid att lyssna. Fast det är ju i så fall inget direkt nytt fenomen i Sverige.
- Sverige är otroligt konstigt. Det finns så mycket band, och så lite publik. Vi har massor av festivalspelningar i sommar, men inte en enda i Sverige. Svenska folket är inte ett livefolk. I USA och Tyskland kommer publiken i tid för att lyssna även på förbandet. De är genuint intresserade. I Tyskland har vi verkligen gjort på det gammalmodiga sättet. Vi har turnerat oss till en publik. Här är det som i England, folk kommer bara om de känner till det.

För Daniel känns "Tour De Hearts" nästan som en andra debut. Men den var inte helt lätt att göra.
- På första skivan vände vi helt om och hittade något som i våra öron lät fräscht och eget. När vi skulle göra en skiva till var det inte så nytt längre. Vi blev skraja att vi redan skulle hamna i gamla hjulspår. Men till slut satte vi oss och tog ett par bärs, släppte allt och gjorde låtar bara för att se vad som hände. Därför är den nästan som en spretig debutskiva till.
- Det är ganska befriande, säger han med ännu ett leende.

Vad tvärtom betyder för Friska Viljor går att höra på bandets myspace-sida.

Urban Århammar

A Nordic Music Guide | Anormus Jönköping