popöga-artiklar | juni 2008

Lissi Dancefloor Disaster. Josse och Johan. Pressbild: Tobias Neselius

MED SPRIDNING SOM BONUS

Efter en hektisk period med ny ep och många spelningar, med den på Hultsfredsfestivalen som slutstation, är det nu tid för Lissi Dancefloor Disaster att ta det lite lugnt och ladda om. Det berättar gruppens grundare Johan Tilli när jag träffar honom i hemstaden Uppsala.
- Vi har haft så många bollar i luften på sistone, så det är skönt att kunna ta det i sin egen takt igen.

"Vi" är Johan och hans kollega Josefin "Josse" Lindh, som är bortrest vid intervjutillfället.
- Jag har alltid gjort musik, men så hittade jag en stil som var bättre än allt annat. Eftersom jag kände Josse, hade kompat henne live på piano, bad jag henne lägga sång. Vi fick bra respons och bestämde oss för att bli en electropopduo. Hon hade starka åsikter om musiken redan från början. Till nya epn var hon ännu hårdare med vad hon tyckte om. Jag själv gör musik på ett sätt och hon kommer mer från poptraditionen, sen filtrerar vi det tillsammans i processen så att fler kan tycka om det.

Johan och Josse delar inte bara grupp, utan även det egna skivbolaget Saftkalas där nästa utgåva blir en ny ep med Josses mer popinriktade soloprojekt.
- Eftersom vi gör det själva sitter vi inte på några kontrakt och har inga förväntningar på oss heller. Det det handlar om är att få ut något på egna villkor. Det är det som är roligt, det centrala, resten är som en bonus. Att få spela live, att folk laddar hem och lyssnar, sprider musiken genom att skicka vidare. Skulle inte den bonusen finnas kvar skulle vi ändå fortsätta göra musik.

Skivorna har hittills kommit på cd i små upplagor, men det är det digitala som är det primära formatet, och där har Saftkalas utgåvor varit gratis.
- Det är ju främst där musiken sprids, folk tipsar varandra. Det ökar hela tiden. Vi är tydliga med att tala om att musiken finns att ladda ned gratis på vår hemsida, så att ingen som köper skivor blir lurad. Som skivbolag är det kul att musiken är fri. Vi kan experimentera med olika modeller på hur man distribuerar musik. Se fördelarna och nackdelarna. Ingen av oss är beroende av att ha musiken som inkomstkälla. Problematiken dras ju till sin spets när man gör ett album. Ska musiken fortsätta vara gratis eller ska man sälja den i butik eller både och? Men vi får se när det är aktuellt. Vi har inga deadlines, ska göra ny musik i lugn och ro.

Första Lissi Dancefloor Disaster-epn kom i januari och den andra nu i juni, och visst finns det mycket mer material att bearbeta, men Johan är mer inne på att göra nytt än pilla med det gamla.
- För varje låt som släppts på ep finns det många som inte är utgivna. Men det är roligare att börja från scratch. Leta fram det man själv tycker om i andras och egna låtar och experimentera vidare. Visst kan man sitta och flytta parametrar, leta bästa möjliga inställningar. Men det måste finnas nån gräns, man måste bestämma att "den här låten är klar".

Däremot är Johans egen utveckling långt ifrån klar. Varken på scen eller som kompositör.
- Josse har spelat live väldigt mycket tidigare, bland annat på Hultsfred med sitt gamla band. Men jag har haft en extrem utveckling när det gäller scennärvaro den här våren, har blivit mycket tryggare. Vi försöker tänka på publikens upplevelse, vad vi själva tycker är en bra show, och rör oss väldigt mycket på scenen.
Vilken typ av scen som är bäst för Lissi Dancefloor Disaster beror helt på publiken enligt Johan, men han trivs nog ändå bäst på festivaler dit folk har kommit för att ha roligt.
- Här i Uppsala finns många små scener, men det är en stor mur mellan Uppsala och student-Uppsala. Vi har haft tur och fått spela både på studentställen, ungdomsgårdar och klubbar för alla. Kanske ligger vår typ av dansvänlig electronica rätt i tiden.

Electronican har inte alltid varit Johans förstaval, och är inte heller det enda han lyssnar på.
- Det började med "Yabba-Dabba-Dance!", minns han med ett leende. Sen blev det hårdrock och punk, Korn, Metallica. Vidare till hip hop. Efter gymnasiet kom electronican. The Knife, Familjen och tidigare även Slagsmålsklubben. Men jag har andra influenser i mig också. Det är mer spännande att blanda. Jag har lyssnat på klassisk musik i många år och är inne på det fortfarande. Att det finns olika genrer beror på att de berättar på helt olika sätt. Den klassiska musikens sätt att berätta kan verka svårtillgängligt idag när vi är vana vid poplåtar. Men för den som kommer förbi barriären är det härligt.

På första Lissi Dancefloor Disaster-epn fanns en Sophie Rimheden-remix, och Johan själv ska göra en remix åt amerikanska Bunny Rabbit. Att mixa andra är något han kan tänka sig att ägna mer tid åt. Även bolaget Saftkalas är öppet för fler, om Johan och Josse hittar något de tycker är riktigt bra. Men Johan tycker att diy-känslan är så stark och bra att han gärna tipsar fler om den vägen, även om den innebär mycket jobb.
- Det bästa sättet att lära sig är att göra det själv.

En rad diy-producerade låtar finns på Lissi Dancefloor Disasters myspace-sida.

Urban Århammar

A Nordic Music Guide