popöga-artiklar | april 2008

NAIV. Foto: Malin Eriksson
Naiv. Mattias Lindh, Sofia Andersson, Linda Gustafsson och Elin Eriksson. Foto: Malin Eriksson

KREATIV GLÄDJE

- En gång bandnörd, alltid bandnörd.
Linda Gustafsson (gitarr och sång) inleder med ett uttalande som sammanfattar inställningen hos Naiv, en rockgrupp med ursprung i Hävla och bas i Katrineholm.
- Man måste ha nån hobby. Nåt att hålla på med. Och då är musiken allra roligast.
Det säger Elin Eriksson (bas och sång), andra halvan av gruppens tuffa kärna.
Men även om Naiv i första hand är ett sätt för fyra nära vänner att få träffas och umgås handlar det inte om något sunkigt coverband.
- Vi har aldrig lyckats spela en cover, avslöjar Elin.
I Naiv har det egna skapandet alltid kommit i första hand. Ambitioner saknas inte heller. Linda talar om både Tysklands-turné och skivutgivning med en sådan övertygelse att det verkar självklart att det blir av. Förr eller senare.
- När man var yngre hade man mindre mål. Drömmarna är tydligare nu, förklarar Linda.
- Vi är mer realistiska, fyller Elin i. Förr trodde man att ett skivkontrakt var vad som behövdes för att vara i hamn. Nu förstår vi att vi själva kan påverka.

Naiv har växt fram ur Provokera, en punktrio som var som mest aktiv under 90-talet och bestod av Elin, Linda och Lindas syster Sophie. Efter en tid på västkusten kom de hem till gränstrakterna mellan Sörmland och Östergötland. Sophie försvann och in kom istället Mattias Lindh, som tidigare bland annat spelat bas i metalbandet Centicore. I Naiv tog han plats bakom trummorna.
Mattias har samma inställning till musiken som Linda och Elin, att det är en självklar del av livet. Han funderar över att så många kompisar lagt av helt med musiken och kommer fram till att många säkert sysslade med musik enbart för att det inte fanns något annat att göra.

Naivs fjärde och senaste byggsten är Sofia Andersson (synt, gitarr och körsång). Hon och Elin lärde känna varandra bättre när de pendlade till studierna i Eskilstuna, men Naiv-trion vågade ändå inte riktigt fråga om hon ville vara med i bandet.
- Till slut var det jag själv som undrade om jag inte skulle komma och prova, minns Sofia.
- Först spelade jag bara synt men sen fick jag smak för gitarren, fortsätter hon. Klaviatur är kul, men just när man repar är det roligare med ett sånt fysiskt instrument.
Basist-Elin, som ett tag ägnade sig helt åt sången, håller med om att det så kallade strängbändandet gör repningarna betydligt roligare.
Huruvida Naiv kommer att byggas ut med ännu fler medlemmar är de fyra lite hemlighetsfulla om.
- I Provokera var det vi tre och ingen annan, förklarar Linda.
- Nu är vi säkrare och mer avslappnade, utvecklar Elin.
- Känner man sig trygg är man mer tillåtande, fyller Linda i.

Låtskrivandet börjar oftast hos radarparet Elin och Linda.
- Ni är lite Lennon-McCartney, säger Mattias.
Vad han menar är att Elin och Linda efter att ha musicerat ihop i så många år utvecklat en slags intuitiv känsla för varandras idéer. En av dem kan komma med ett riff eller en slinga och den andra kan genast se den större helheten utifrån det lilla låtfragmentet.
Och sådana fragment finns det för närvarande "en uppsjö av". Linda minns med en rysning perioder när låtskrivandet tagit helt stopp. Men nu är det annorlunda.

Naiv har nu funnits i ett par år, och Mattias menar att det är en fördel att gruppen håller till i en småstad som Katrineholm.
- Det är mycket svårare i en större stad som Göteborg. Det är dyrt med replokal. Det är svårt att fixa spelningar. Här kan man göra allt själv. Det är lite enklare.
Även om den där turnén till Tyskland finns med i planeringen spelar gruppen än så länge gärna på fritidsgårdar.
- Underbart, säger Linda.
- Det är både och, säger en något mer reserverad Mattias.
Sofia förklarar att det inte är åldern på publiken som avgör. Problemet är om det inte dyker upp någon publik alls.
- Det kan vara jobbigt om det inte kommer folk, stämmer Elin in.
- Men vi har roligt. Det är ju roligt att åka på spelning, slår Sofia fast.

Glädje är ett tema som genomsyrar samtalet med de fyra. Glädjen i att spela musik, glädjen i att umgås. Men även om gruppen är "livsviktig som social gemenskap", finns det inga tvivel om att Naiv är en seriös satsning.
- Det är en kreativ process, förklarar Elin bandets existens.
- Det måste bottna i att man vill uttrycka sig, lägger Mattias till.
- Jag är väldigt tacksam för att få spela i ett band med folk som är kreativa, flikar Sofia in och Mattias håller med.
- Vi jobbar på kontinuerligt, sakta men säkert framåt, funderar Linda kring framtiden.
- Man måste våga säga att man är bra. Inte be om ursäkt för att man finns. Vi ÄR bra, avslutar Elin.

Den som vill veta exakt hur bra Naiv är kan lyssna själv på gruppens myspace-sida.

Urban Århammar

Anormus Sörmland | Anormus Östergötland