popöga-artiklar | juni 2008

Saft Stockholm. Lena Bjärskog. Pressbild: Yanan Li

EN UNIK FIGHTER

Glädje och styrka är de ord jag får med mig efter mitt möte med Lena Bjärskog i Stockholm. Glädjen hon sprider omkring sig och glädjen hon visar över att ha skapat något helt eget. Styrkan hon utstrålar och även bevisat att hon har genom att ha klarat av att göra det där egna, trots att hon vägrat anpassa sig till den gubbiga musikbranschens krav.

Några kanske känner Lena som Lena Amalia, en av vokalisterna i salsaorkestern Zarandea. En grupp som även den gått den krävande vägen, där medlemmarna skött allting själva. Zarandea är för tillfället inte så aktiv som orkester.
- Det är ett grymt projekt som vi jobbat hårt med i flera år. Det är en ära att vara med i Zarandea, men just nu pausar vi lite.

Då passar det ju bra att det där som Lena själv skapat precis kommit ut. Den egna skivan "Ordet", utgiven under namnet Saft Stockholm. Glädje och styrka är också vad som finns på den skivan. Musik som både svänger och står rakryggad. Men det har krävts en hel del kamp för att hon skulle nå fram. Lena hade sina första möten med de stora skivbolagen redan på gymnasiet, men ville inte följa de regler som bestämts av männen med makten i musikbranschen. På det egna materialet är hon inte rädd för att berätta om hur den världen fungerar, och kräva att den förändras.
- Jag har inte planerat att bli en sån röst, inte gått in för att få det sagt, men det behövs nog. Jag vill vara en annan sorts bra förebild. En som visar att det går att komma fram med hårt arbete. En som istället för att ta av sig kläderna har mycket coola kläder. Hur det fungerar idag finns ju svart på vitt. Vilka äger alla skivbolag? Vilka på bolagen är det som tagit ställning till min musik? Bara män.

Katalysatorn för just Saft Stockholm var, som så många gånger tidigare inom musiken, ett sprucket förhållande. Det och Lenas frustration och ilska över vad skivbolagen ansåg vara viktiga egenskaper hos sina artister fick henne att agera.
- Det hanteras som en industri med vriden kvinnosyn, vriden männiksosyn, vriden syn på konsten. Vad är det som räknas egentligen? Vad måste man göra för att få ordet? Jag har spelat live i många år. Jag är gjord för att göra musik. Men det var bara att ta tag i den hårda sanningen.
Det Lena gjorde var att hon gick en ettårig musikproducentutbildning för att kunna få ut sin egen musik.
- Annars hade jag nog varit olycklig i resten av livet. Det var bara en tjej till som gick utbildningen och vi var i samma läge. Så vi satt i studion tills de låste för natten. Jag bara skrev och spelade in utan att tänka. Absurda grejor. Lärarna var väldigt kommersiellt lagda och förstod inte vad jag sysslade med, men det var nog det bästa året i mitt liv.

När hon började lägga upp låtar på myspace var hon inte så pigg på att visa upp sig på bild. Det var materialet som skulle tala. Därav namnet Saft. Tillägget Stockholm hakades på för att inte krocka med det gamla syntpopbandet Saft.
- Jag gillar det. Det är hårt och mjukt, stad och natur, modernt och traditionellt.
Responsen lät inte vänta på sig.
- Att få kontakt med folk i USA som gillade det hade ett starkt symbolvärde. Det var en himla fantastisk känsla att få bekräftat att jag kan skriva, att jag kan sjunga och att det låter bra.

Att ge ut skivan själv blev en naturlig väg för Lena.
- Efter första vändan på gymnasiet har jag gjort en till hos skivbolagen med svenska låtar. Men nu var det dags att köra själv, de har ju inte fattat hittills. Man kan göra det själv numer. Det är bara att fråga sig runt, ta råd av andra. Det är skönt att inte behöva kompromissa med innehållet ett jävla dugg. Det här är vad jag vill säga och om skivbolagen menar att "marknaden inte är redo", fuck that! Det viktiga är ju att hitta det som är unikt med varje person. Spela ut den blandningen som jag har till hundra procent. Jag har tillräckligt stor drivkraft för att klara lite tuffare fighter. Då vässar sådana fighter en istället för att man ger upp. Det är det här eller dö.

Självklart kommer Saft Stockholm att utvecklas vidare. Lena vill gärna fortsätta hitta sin egen unika blandning av latin, soul och electronica. Men hon är lika öppen för att hjälpa andra att våga vara unika. Både genom att producera och mixa andra, lära ut tekniken hon själv lärt sig och vara den där goda förebilden.
- Tröskeln till tekniken är inte så stor egentligen. Och mycket kommer att förändras underifrån när fler får tillgång till tekniken. Men det är viktigt att unga, särskilt tjejer, som inte riktigt passar in i mallen får höra att det är det unika som håller i längden. Även om det finns ett tryck utifrån att inte vara obekväm, inte vara konstig, så finns det så mycket som inte är gjort. Nya sound och nya historier. Det gäller bara att orka hålla fast vid sina drömmar. Lyssna på dina drömmar, inte på såna som att säger att "det går inte". Det går visst!

För att bli styrkt och hitta glädje kan du gå in på Saft Stockholms myspace-sida.

Urban Århammar

A Nordic Music Guide