Trummor & Orgel. Anders och Staffan Ljunggren. Pressbild: Fredrik Fogelqvist
popöga-artiklar | juni 2008
Trummor & Orgel. Anders och Staffan Ljunggren. Pressbild: Fredrik Fogelqvist
FÖLJER SIN RÖDA TRÅD
Staffan och Anders Ljunggren är bröderna som flyttade från lilla Kumla till det lite större Uppsala och bildade band ihop. Ett band med sättningen trummor och orgel och namnet Trummor & Orgel. När vi ses i Uppsala skojar de om att de följer författaren Håkan Nesser i fotspåren och därmed lär ha New York som nästa anhalt. Två album har hittills kommit ut med Trummor & Orgel, den självbetitlade debuten 2006 och "Reflections From A Watery World" 2007. Staffan och Anders har påbörjat arbetet med att skriva material till en tredje fullängdare, och har kommit "ganska långt". Ett annat av sommarens projekt är att se till att pressa upp vinylutgåvor av de tidigare skivorna, något som har varit efterfrågat av duons publik.
Innan den första officiella skivan kom ett par demos.
- Vi gjorde två fullängdsdemos med omslag och låtsasetikett som vi skickade ut och fick recenserade, minns Staffan.
- Dagen efter att vi skickat till Cosmos (skivbolaget) kom ett mail att de ville spela in en skiva med oss, fortsätter Anders. Det handlar alltid om timing. En skiva har väl annars inget större ekonomiskt värde idag. Det är mer ett reklamblad som talar om att vi är ett "riktigt band", inget "demoband". Vår musik är också albummusik, ingen hitmusik, så det är skönt att ha kvar albumtänket.
- Det är så man lyssnar själv, menar Staffan. För vår del är det väldigt viktigt att förmedla en känsla, en nästan impressionistisk känsla via omslag och allt. Och bara det att vi spelar på instrument från 60-talet.
Trummor & Orgel kom inte till förrän brödraduon flyttat till Uppsala. Staffan spelade då trummor ihop med en annan broder, Ola, i shoegazerbandet Swoon. Men den gruppen gick inte att hålla liv i. Staffan fortsatte istället att läsa musikvetenskap och spela mer improvisationsbaserad musik i olika konstellationer, "det var jävligt utvecklande", där han i kortare eller längre perioder bland annat stötte ihop med Ane Brun och Britta Persson. Anders har mer klassisk musik i bakgrunden, och började inte spela i grupp förrän han kom till Uppsala. Där fick han infallet att köpa en orgel och sadlade om.
- Egentligen så hade vi ett annat band först, minns Anders. Ett 60-talsband med sång och allting. Så började vi två repa ihop som ett sidoprojekt, och då lossnade låtskrivandet.
- Det var lättare, tycker Staffan. Att vara tre i ett band är väl ganska enkelt, men att vara två är förstås ännu lättare.
Egna sidoprojekt har de även nu, inte så konstigt då Trummor & Orgels inriktning är ganska bestämd.
- Att utvecklas är nästan något negativt för oss, tycker Anders.
- Ja, det ska vara en röd tråd i det vi gör, håller Staffan med. Vi håller oss till slagverk och klaviatur. Förutom Ebbot då.
Just det, Trummor & Orgel har fått mycket uppmärksamhet för att Ebbot Lundberg varit med på en del inspelningar och ganska många utespelningar det senaste året. Nu blir det troligen mindre av det då The Soundtrack Of Our Lives rock'n'roll-maskineri håller på att rulla igång igen. Att ta in andra gästsångare är en möjlig väg för duon.
- Det är inte omöjligt, säger Staffan. Det finns några som är intresserade. Men det får man väga av, det är en ge och ta-situation. Sången tar ju mycket fokus från bandet.
Duon sköter fortfarande kontakterna med arrangörer själv, och saknar egentligen inte att ha ett bokningsbolag mer än att det ibland kan vara tungt att rodda med allting själv och att det på egen hand är svårt att komma in på sommarfestivalerna. Men i år har de ändå så mycket att göra att det är ganska skönt. Eftersom ingen av dem jobbar heltid med bandet har de inte heller kravet på sig att hela tiden dra in pengar den vägen.
- Ingen kan anklaga oss för att vara breda, tycker Anders. Det vi gör tilltalar en liten skara.
- Därför är det en vinst att göra något annat vid sidan av, menar Staffan.
- Man slipper pressen att ta en massa gig som är dåliga, fyller Anders i.
- Bara för att överleva, fortsätter Staffan.
Sverige anser de vara ett svårt land att spela i där folk ofta mest tittar på varandra och inte vågar släppa oss. Norge har lite "bättre puls".
- Så finns ju den här Hansson & Karlsson-grejen i Sverige också, menar Staffan. Här blir vi ju gärna granskade med de ögonen. I Norge finns inte det komplexet, den traditionen. De är inte lika mycket musikpolis.
- I Oslo har det alltid varit bra drag, håller Anders med. Men man får ta det lite för vad det är. Det kunde ha varit värre. Vi kunde ha blivit jämförda med något riktigt dåligt band.
De funderar på om det skulle vara bättre att ligga på ett riktigt proggigt bolag, men menar att det nog skulle kunna stänga ute många andra som kan gilla musiken utan att själva vara proggare. Kanske är den ingången viktigare i större länder som Tyskland. Annars är England ett land de tror kan vara redo för Trummor & Orgels musik, så New York får nog vänta på bröderna Ljunggren ett tag till.
Jag undrar om titlarna är extra viktiga för ett band som främst sysslar med instrumentalmusik.
- Det är det enda skrivna man har att jobba med, funderar Anders. Men det kan bli pretentiöst.
- Vi försöker hitta något som uttrycker stämningen i låtarna, säger Staffan. Vi har bollat lite med temagrejor. Det kommer en agent-ep i höst, där vi gjort lite lätt Bond-influerade låtar.
- Musik till serien som aldrig kom, fortsätter Anders.
De berättar avslutningsvis att hösten även innebär en ep-utgåva till, "med hemlig gästartist", och att Trummor & Orgel ska spela live under en visning av den gamla skräckfilmen "The Fall Of The House Of Usher" på Cinemateket. Så nog lär sommaren bli välfylld även utan festivalspelningar för Staffan och Anders.
Låtar bestående av trummor och orgel finns på Trummor & Orgels myspace-sida.
Urban Århammar